två pusselbitar..
jag vet inte hur jag ska formulera mig. skriver suddar, skriver och suddar. jag tycker att det är läskigt hur man kan tycka om personer så himla mycket. oändligt mycket. häromkvällen låg jag bredvid min käraste, han sov så sött. då slog det mig att kärlek är.. svårt att beskriva, på alla sätt. jag log för mig själv och njöt av att ha världens finaste pojke bredvid mig. drog mig närmare. att känna en känsla av att aldrig få nog av honom. besatt? nej inte riktigt. men kär. riktigt kär.
för mig kan kärlek vara saknad. min absolut bästa vän är ronja. finns alltid. vått som torrt, alltid där. känslan när hon kom hem från USA. tåren rann för kinden. det är vänskap, kärlek som varar. man bara vet. behöver inte säga nått. vi förstår varandra ändå. konstigt.
godnatt!
