om sanningen ska fram.

ärligt talat vet jag inte var jag ska börja.
är besviken samtidigt som jag har beslutsångest.

jag vet vad jag vill göra men det är inte speciellt aktuellt
i dagens läge. tråkigt nog. idag är jag ledsen att jag inte
gjorde det för ungefär exakt ett år sedan..

vill bara komma härifrån. låt onsdag och torsdag
gå fort så sitter jag på tåget på fredag till
min älskade käraste pojke. det behöver jag!
sen fortsätter min udnerbara tid och studenten är igång.
jag blir fri den 16:e, ser fram mot det och därefter
börjar jag bli vuxen. vill flytta hemifrån och få eget.
men det dröjer antar jag.

hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0