here we go again.

samma gamla visa. att jag aldrig lär mig.

känns bra att skolarbetet går så bra.
snälla mörda mig långsamt,
kanske inte, men fan inte långt ifrån.
uppeesittarnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0