carolineaarvidsson

onödig text.
men ibland vill man skriva.
ikväll är en sån kväll och det är nog inte så
kul för er att läsa. ni förstår ändå inte, så försök inte.

---

världelöst. allt är svårt, allt är jobbigt.
kanske borde lägga av helt och hållet?
på tal om annat så vann spanien VM idag.
det är ju riktigt kul, jag tycker om spanien,
dessutom är david villa fett snygg.
att sitta på balkongen och lyssna på musik,
vara hur trött som helst och känna ensamhet kan
vara bland det skönaste som finns, men det kan även
vara den mest jobbigaste känslan som finns.
tomhet. hemskt ord, jag vill aldrig bli ensam.
aldrig någonsin.

har ett år kvar i skolan. jag har gått och blivit vuxen.
man måste ta egna beslut. vad ska jag göra sen?
plugga vidare? åka utomlands? vara ledig? jobba?
så många frågetecken och jag har inte svar på något av det.
det gör mig rädd. jag vill inte växa upp. jag vill inte bli vuxen.
jag vill vara 6 år. springa runt och spela kula och leka mamma, pappa & barn.
fina tider. ringa och fråga om man vill leka. jag gillade det. det var underbart.

idag är allt så komplicerat och jag vill inte vara den person jag är.
jag vill ändra på mig. men det är så mycket svårare än vad man tror.
många pratar om att jag har dåligt självförtroende,
och jo det har jag. men jag vet också att jag inte är ensam.
alla har vi saker med oss själva som vi inte gillar.
men en dag ska jag se till att bli nöjd med mig själv.
bli den jag vill vara, och vara tillsammans med den jag vill vara med.
någon person som får mig att må bra, som visar att den finns där.
närsom, hursom och varsom. 
att bli älskad av hela hjärtat, att vara den enda.